Samhällsekonomin påverkas av bolånen

Klarar ni en ränteökning?

 

Ekonomi kan sägas vara flera skeenden och processer som påverkar varandra både globalt och lokalt. En ekonomisk variabel som har mycket stor effekt på både privatpersoners ekonomi och på samhällsekonomin i stort, är på vilken nivå bolåneräntan ligger. I den här texten ska vi förklara hur det kan vara så och hur det ser ut här i Sverige avseende detta.

Det är billigt att låna, kanske för billigt

Sverige hör till de länder i världen som har lägst ränta. Det innebär helt enkelt att det är billigt att låna pengar och att det inte ger så mycket att ha pengar på ett sparkonto på banken. Särskilt bolånen är extremt låga som en följd av att Riksbanken valt att hålla styrräntan på nära 0 %. Det faktum att det är billigt att låna har inneburit att många kunnat låna mer, och köpa en dyrare lägenhet eller fastighet än vad de skulle ha haft råd med under mer normala förhållanden. Det har i sin tur bidragit till att priserna på bostäder i Sverige skenat i attraktiva områden. En effekt av skenande bopriser är att vi riskerar att hamna i en så kallad bolånebubbla som spricker när priserna plötsligt faller.

Det som kan hända när priserna på bostäder plötsligt faller är att bostäderna blir värda mindre än vad de som äger dem kan få betalt. Tänk dig att du måste sälja din bostad men att du inte kan betala tillbaka ditt lån för det du erhåller. Då kan banker börja skaka i sina grundvalar vilket innebär enorma påfrestningar på ekonomin i hela samhället. Staten måste agera på olika sätt och då talar vi dyra åtgärder.

Världens högst belånade folk

Svenska hushåll sägs ha högst lån i världen, procentuellt sett i förhållande till sina inkomster. Bolån är alltså en mycket stor utgiftspost i hushåll som äger sitt boende. Detta innebär att Riksbanken inte kan höja räntan särskilt mycket, ens om det vore motiverat av andra orsaker. Det innebär i sin tur att även sparräntorna är låga, och det har länge varit väldigt ofördelaktigt att spara pengar på banken i Sverige.

Svenskar med stora bolån har mindre köpkraft än vad de annars skulle ha och kan heller inte spara lika mycket pengar. Trots att räntorna är låga. Marginalerna blir helt enkelt mindre och det har en viss negativ effekt på tillväxten i landet. Samtidigt är rädslan stor för att en ränteuppgång ska komma. Bara några få procent i uppgång kommer att innebära att många med stora lån får svårt att få ihop ekonomin. Då hamnar vi i en lågkonjunktur.

Svagt incitament till att bygga hyresrätter

Höga bopriser innebär att fastighetsbolagen tjänar mycket mer på att bygga bostadsrätter än hyresrätter. Detta trots att det finns en stor efterfrågan på hyresrätter från alla som inte riktigt har en chans att köpa en egen lägenhet eller ett hus. Det finns många som aldrig får en chans att spara ihop till kontantinsatsen, eftersom bostadspriserna är så höga idag. Det får bland annat till följd att svenska ungdomar tvingas bo hemma längre, och bostadsbristen ökar trots att det alltså finns mycket pengar att tjäna på att bygga bostäder.

Sammanfattning

  • Vi har historiskt låga räntor på bolån i Sverige.
  • De låga räntorna har bidragit till att driva upp bopriserna.
  • Många svenska hushåll har så höga lån att Riksbanken måste hålla nere räntan.
  • Om bopriserna fortsätter att öka eller om de kollapsar, kommer många familjer och därmed samhället i stort att få allvarliga problem.